tisdag 17 mars 2009

David = Cast Away

Har varit hemma från jobbet sen i måndags på grund av en liten sak som kallas förkylning. Igår (måndags) så tror jag att jag var vaken högst 7 timmar på hela dygnet. Resten låg jag däckad i sängen.. varför blir det så? Jag gick till Tempo idag för att handla proviant och när jag kom hem så var jag skittrött i hela kroppen. Damn you, virus!!

Men det börjar ordna upp sig, för annars så måste jag spöa mig själv. Ska på PLAY! på torsdag i huvudstaden, och då måste jag vara frisk och fräsch.

Man kan ju tro att jag hinner med jävligt mycket nu när jag är hemma, men faktum är att jag inte ORKAR göra något. Skulle hunnit med ett par filmer, kunna städa lägenheten, diska, göra ett par låtar, klippa en musikvideo... men OH NEJ, min hjärna har varit kaputt!!

Mår helt ok nu dock, tackar som frågar.

Om ni undrar om titeln på inlägget så menar jag som så att jag ibland känner mig så ensam när jag går här helt själv och nyser. Skulle lika gärna kunna ta upp en boll och börja snacka med.

En dag till... sen får jag äntligen träffa människor!!

Inga kommentarer: